Återvätning – inte vattenyta

Vid Älta Mosse bedrevs torvbrytning under början av 1900-talet, ärren i marken syns fortfarande tydligt. Den utdikade torvmossen ska återfuktas genom att vattennivån höjs med cirka 10 cm. Det skapar en fuktig, plan myrmark – utan öppen vattenyta – vilket minskar nedbrytningen av torv och därmed också utsläppen av koldioxid. Ett viktigt steg för klimatet, utan risk för metanutsläpp som ibland uppstår i vattenytedominanta våtmarker.

Projektet är en stark satsning på att återskapa unika livsmiljöer för ett stort antal arter – från växter till ryggradslösa djur, fåglar och groddjur. När vattennivåerna stabiliseras gynnas typiska mossarter som:

• Hjortron, tranbär, skvattram och pors.
• Insekter som kärrtrollsländor och fjärilar.
• Groddjur och kräldjur som större vattensalamander och snok.
• Fåglar som trädlärka, järnsparv och hackspettar.
• Ett brett spektrum av mossor, lavar och svampar, där flera är rödlistade.

Torvmarkernas särpräglade artmix hotas idag av igenväxning och torrläggning. Älta mosse är ett av få områden i Stockholm där denna typ av biologisk mångfald fortfarande kan stärkas i stor skala.

Natur för alla – nu och i framtiden

Älta mosse är inte bara viktig för klimatet – det är också en av Nackas mest uppskattade platser för friluftsliv och naturupplevelser. Genom spångar, stigar och skyltning har området länge varit ett tillgängligt utflyktsmål för både boende, skolklasser och vandrare.

Men om inget görs riskerar mossen att växa igen och förvandlas till skog. Det skulle innebära att den öppna, ljusa myrmiljön går förlorad, vilket leder till kraftigt minskade naturvärden – och färre arter. Samtidigt försämras det unika landskapets rekreativa värden: mindre sikt, färre blommor, tystare fågelliv och svårare tillgång för allmänheten.

Genom återvätningen bevaras den karaktäristiska öppna torvmarken, vilket ger fler möjligheter till naturnära upplevelser året om – i en miljö som är både lärorik, stillsam och vild.

Forskning, inte gissningar

Det är förståeligt att vissa reagerar på att träd ska fällas eller mark bearbetas – men mycket av kritiken bottnar i okunskap om våtmarkers ekologi. Att restaurera en torvmosse kräver tillfälliga ingrepp, men resultatet är långsiktigt positivt för klimat, arter och rekreation.

Projektet har haft en inledande fas med utredningar och provtagning på plats.  

Projektet bygger på bred vetenskaplig enighet och stöd från ekologer, hydrologer och miljöstrategiska myndigheter. Det är också därför Naturvårdsverket gått in med 90 % finansiering – en stark signal om att detta är rätt väg att gå.

En del av ett större paket

Älta mosse ingår i Nackas våtmarkspaket, där flera projekt redan genomförts och fler planeras. Kommunen satsar genom investeringsbudget, framtidsfond och LONA-bidrag.

Genomförda projekt:

• Böle mosse (Boo)
• Rudsjön (Velamsund)
• Mensättra våtmark och Älvornas våtmark (Boo)
• Gäddfabriken i Vrakviken & Smedjedammen (Nyckelviken)
• Mjölkuddens gäddfabrik (Boo)
• Pluggning av diken i skogsmark

På gång:

• Älta mosse
• Fredriksromossen (Velamsund)

Ekosystemets motståndskraft stärks

När Älta mosse återfuktas stärks ekosystemets förmåga att lagra kol, reglera vatten, rena luft och skapa livsmiljöer. Det är en konkret, mätbar åtgärd som gynnar både natur och människor – en långsiktig investering i framtidens miljö.

Genom en återvätning säkras mossen och dess värden upp för kommande generationer. Om inga insatser görs kommer området att växa igen och mossens unika miljö försvinna.