Barnfamiljer i fokus i den nya budgeten
Enligt regeringens egna beräkningar i den nya höstbudgeten får en barnfamilj med två arbetande vuxna och två barn i snitt 1 800–1 900 kronor mer i plånboken varje månad under 2026. Det är en kombination av flera reformer som ligger bakom detta tillskott: sänkt skatt på arbete, halverad matmoms, lägre elskatt, sänkta avgifter för förskola och fritidshem samt ett höjt bostadsbidrag.
För en familj där föräldrarna arbetar som polis och sjuksköterska innebär budgeten en ökning i disponibel inkomst på hela 5 050 kronor per månad jämfört med 2022. Det är en tydlig signal från regeringen att arbetslinjen ska stärkas och att det ska vara ekonomiskt gynnsamt att ha ett jobb.
För nackabon med en genomsnittsinkomst innebär den nya skattesänkningarna att han/hon får behålla 400 kr mer varje månad, vilket landar på 4 800 kr/året. En rejäl skillnad varje månad med andra ord.
Skattesänkningar och konsumtionsstöd
Jobbskatteavdraget förstärks från januari 2026, vilket ger störst effekt för låg- och medelinkomsttagare i procent av inkomsten. Samtidigt höjs brytpunkten för statlig inkomstskatt, i regeringens nya budget för 2026. Pensionärer får också del av reformerna, med ett tillskott på cirka 340 kronor per månad.
Matpriserna har länge varit höga vilket slagit hårt mot hushållen under en lång tid. För att sänka priserna ute i butik sänks matmomsen rejält. Matmomsen halveras nämligen tillfälligt från 12 till 6 procent mellan april 2026 och december 2027. En särskild matpriskommission ska säkerställa att sänkningen når konsumenterna. För en barnfamilj innebär detta en lättnad på cirka 6 500 kronor per år.
Ekonomisk återhämtning genom hushållen
Regeringen hoppas att de ökade disponibla inkomsterna ska få fart på konsumtionen och därmed bidra till att bryta lågkonjunkturen. Den svenska ekonomin har haft det tufft med hög inflation och global osäkerhet, men statsfinanserna är fortsatt starka. Budgeten går med underskott, men regeringen bedömer att det är ett nödvändigt steg för att stimulera tillväxt. Detta är ett sätt att verkligen hjälpa hushållen och den enskilda individen. Nu är det deras tid menar regeringen.
Framtidstro och trygghet
Även om alla hushåll får del av reformerna, är det barnfamiljerna som får den största biten av kakan. Enligt Länsförsäkringars analys är det just dessa hushåll som har störst fasta kostnader och därmed störst behov av ekonomiskt stöd.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) uttrycker stolthet över att regeringen lyckats ge mer pengar till arbetande familjer och samtidigt stärka framtidstron. ”Det har varit tuffa år, men vi fortsätter vårt arbete för att fler ska känna ekonomisk trygghet”, säger hon.
